En helt underbar människa...

är han mannen min. Han är varm, fin, generös, glad, händig & smart. Då jag har drömmar så är han den som peppar mig att genomföra dem. Är jag deppig är det han som finns där med en tröstande axel, värmande ord och en famn full med behövande kramar. Han som tillsammans med mig skapat det viktigaste i vårt liv, dottern. Han som slår ner stolp & stängslar åt de ulliga damerna, lägger spår och står och "klickar" mig då jag tränar våra hundar.

Han som (nästan) alltid säger klart du skall handla det där (vad det nu är) om det gör dig glad. Han som känner mig så väl att han inte tar strid då jag morrandes far omkring där hemma, han vet att han kan pika mig för det om en stund och vi kan tillsammans skratta åt vad det nu var som gjorde mig "galen" då. Han som pussar mig på pannan och säger att jag är vacker. Han som är den absolut mest perfekta pappan som världen har att erbjuda. Han som kan fixa och trixa med våra bilar så att dom alltid funkar. Han som gärna erbjuder en hjälpande hand till våra familjer & vänner, för att han vill och bryr sig om. Han som sitter med i styrelsen i föräldrarkoperativet och sköter det med bravur. Han som leker med barnen och gör det med sann glädje, vilket gör att barnen är galna i honom. Han som lånar hem lastbilar för att barnet vårt samt grannarnas barn vill åka.

Vi delar vardagen ihop med allt vad det innebär, glädje/skratt & sorg/tårar, lika åsikter, olika åsikter, tankar & känslor. Vi följs åt på livets stig, när det går upp och när det går ner.

Har han inga fel tänker du kanske, jo visst har han det, vilken människa har inte det?!?
Men utan dom så vore han inte min man och utan min man så vore mitt liv väldigt tomt.

Så mannen, tack för att du finns i mitt liv!
Jag älskar dig av hela mitt hjärta/din fru